Stinkpaddan på Käringön kan räddas genom upprensning av damm

Det finns bara ett hundratal individer kvar på Käringön. Nu har kommunen underlag för hur stinkpaddan kan räddas. Bland annat genom att dammen Lille Väla rensas upp för att ge paddorna bättre förutsättningar.

ANNONS
|

För 30 år sedan fanns det så många stinkpaddor i dammen Lille Väla på Käringön att det nästan var ett problem. I dag finns det uppskattningsvis endast ett hundratal individer kvar.

– Lille Väla var på 1990-talet större, det fanns många berghällar och isolerade smådammar som paddan trivdes i. Under åren har dammen vuxit igen, trädgårdsavfall har slängts i närheten av dammen och det har byggts fler hus nära dammen, säger Claes Andrén, grodexpert och biologiprofessor.

Tusentals paddor på Käringön

Claes gjorde på 90-talet på uppdrag av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket en inventering av stinkpaddorna på Käringön. Då fanns det tusentals paddor på Käringön men även på Måseskär, Käften och Oxskär.

ANNONS

– När jag gjorde den inventeringen fanns det så många paddor att det knappt gick att gå på Käringön utan att halka på paddorna.

För att börja arbetet med att hjälpa paddorna har statliga projektmedel beviljats från lokala naturvårdssatsningen LONA. Under året har Claes och ett par kollegor till honom sammanställt läget och kommit med förslag på åtgärder för att hjälpa strandpaddan på Käringön, men också hjälpa alla som bor på ön att sköta den gemensamma marken på ett sätt som gynnar strandpaddan.

– Stinkpaddan behöver små hällkar där de kan leka, dessa hällkar som förr fanns på Käringön har vuxit igen eller på sina håll fyllts igen. Paddan trivs i små dammar. Lille Väla kunde förut erbjuda berghällar och avsnörda isolerade smådammar, så ser det inte ut i dag.

Övergödning i Lille Väla

I projektet har Claes Andrén bland annat tittat på dammen Lille Väla. Han upptäckte att dammen lider av övergödning från näring som läcker från omgivande trädgårdar, grönytor och komposter.

– Det har planterats i karpar vilket i sig inte stör stinkpaddan, men karparna rör runt i vattnet i jakt på föda, det i kombination med att karpens avföring inte kan tas från botten bidrar till övergödningen. Eftersom vattenkvalitén har försämrats blir det svårt för stinkpaddan att överleva där.

Claes har gjort en rapport till Orust kommun med förslag på förbättringar som kan leda till att populationen av stinkpaddan kan öka. I ett nära samarbete med föreningar på Käringön hoppas han att områden kan röjas och förbättras så paddan hittar lämpliga platser att fortplanta sig på.

Paddor på Måseskär

--Det finns paddor kvar på bland annat Måseskär som vi skulle kunna flytta till Käringön för att skapa en ny population där. Äggsträngar kan flyttas och planteras in, men först måste miljön för paddan på Käringön förbättras, bland annat genom att skapa fri passage för paddorna från omgivande flack hällmark fram till vattenkanten

Claes hoppas att LONA-projektet kan fortsätta kommande år, han vill då göra en inventering över hur många paddor som finns på Käringön.

– Det finns en framtid för stinkpaddan på Käringön med rätt insatser, det viktiga är bara att göra det arbetet långsamt.

Stort engagemang på ön

Kristian Littke, miljöstrateg vid Orust kommun är nöjd med underlaget som tagits fram i LONA-projektet och hoppas att det nu kan bli möjligt att gå vidare med de åtgärder som rapporten föreslår.

– I början av 2021 får vi undersöka möjligheterna att gå vidare med arbetet att hjälpa stinkpaddorna på Käringön. Jag upplever ett stort engagemang från de boende på ön att värna paddornas framtid. Här finns möjlighet att arbeta både med en av kommunens ansvarsarter och kulturmiljön, säger Littke.

ANNONS