Branden slukade allt i Christians hem
Drygt en månad har gått sedan branden förändrade allt för 30-åriga Christian Svanberg. Av hans forna hem finns bara nedbrunna rester. Allt han lyckades rädda från lågorna var sina katter – och ett fotoalbum.
Det luktar starkt av rök när Christian låser upp dörren till sitt forna hem på Ekåsvägen i Nävrekärr utanför Henån. Förödelsen är total. Spåren av lågorna syns överallt i form av sotade väggar och spruckna fönster. Samtidigt plaskar det om fötterna när vi går över de våta golven där regnet tagit sig in genom det sönderbrända taket och skoningslöst dränkt allt av värde i Christians hem sedan femton år tillbaka.
– Här är köket som jag precis renoverat klart. Jag har lagt ned både många timmar och mycket pengar på att få det färdigt ska du veta, men hann bara använda det två gånger, berättar han och tystnar.
Fick samtal från en bekant
Det var på måndagsmorgonen den 5 september som Christian Svanberg fick ett samtal från en bekant som passerat hans hus med bil.
– Han frågade om jag var hemma och när jag sa att jag var på jobbet svarade han att jag nog borde ta mig hem igen, för det brann på min altan.
När jag öppnade dörren var det det så fruktansvärt mycket rök så att jag fick sätta mig på huk eftersom jag varken kunde se eller andas
Christian, som arbetar bara en dryg halvkilometer bort, skyndade sig hem. Hans första tanke var att han måste rädda sina katter.
– Jag har en egen katt, plus att jag just då var jourhem för en kattmamma med fyra ungar som jag tagit hand om för den ideella föreningen Frusna Tassars räkning, berättar Christian.
Försökte själv rädda katterna
Trots avrådan från två brandmän på plats försökte han själv gå in i huset för att få ut katterna.
– Men när jag öppnade dörren var det det så fruktansvärt mycket rök så att jag fick sätta mig på huk eftersom jag varken kunde se eller andas. Jag såg bara en halvmeter framför mig och hörde samtidigt lågorna som slog upp mot taket och brandvarnaren som tjöt.
– Jag försökte ropa på min katt Sune samtidigt som jag hade dörren bara lite på glänt så att elden inte skulle få syre.
Spred sig till taket
Förstärkning från räddningstjänsten anlände strax för att försöka bekämpa branden som nu spridit sig från altanen till taket på den intilliggande villan.
– Jag stod här en bit ifrån vid gångbanan när jag plötsligt såg en katt som sprang ut och gömde sig under bilen där, berättar Christian och pekar.
– Några minuter senare kom en av brandmännen ut med kattmamman inlindad i den här mattan. Hon var helt nerdränkt och i stort sett medvetslös. Hon hade dessutom kastrerats bara fyra dagar tidigare, så hon var ju medtagen bara av det.
Jag tror inte chocken kommit ännu. Visst har jag varit ledsen men jag har fortfarande inte brutit ihop och gråtit till exempel
Placerades i syrgasbur
Christian ringde Varekils djurklinik för att boka akuttid och fick svaret att de skulle skicka en bil direkt för att hämta katterna.
Brandmännen lyckades sedan hitta ytterligare en av katterna som även den fördes till djurkliniken där den tillsammans med de andra placerades i syrgasbur för att få hjälp med andningen. Tre kattungarna saknades dock fortfarande och hittades först efter några timmar då brandmännen lyckats släcka branden och höll på med eftersläckningsarbete.
– En hade gömt sig under badkaret och de andra två hittade jag själv i den här baslådan, berättar Christian och visar hålet de krupit in igenom.
”Allt bara att slänga”
Alla katterna klarade sig efter omständigheterna bra efter omvårdnad på djurkliniken. Värre gick det för Christians övriga tillhörigheter.
– Allt är i princip bara att slänga. Förutom alla mina kläder som brann upp i klädkammaren på vinden så är alla möbler och övriga saker rök- eller vattenskadade.
– Saneringsfirman som var här efter branden tog först med sig alla nya vitvaror i köket för att se om de gick att rädda. Men det gick inte, säger Christian och tystnar igen.
Tvingas troligen riva
Christian Svanberg väntar nu på besked om ersättning från sitt försäkringsbolag – men också på att få veta om det kommer att gå att flytta tillbaka.
– Men beskedet jag fått hittills är att huset med all sannolikhet inte går att rädda, utan måste rivas. Alternativet jag nu står inför är därför att bygga nytt eller att hitta någon annanstans att bo.
Tills vidare bor Christian nu i en friggebod på tomten hos sin mormor och morfar i Sundsandvik i Uddevalla.
Det måste vara fruktansvärt för dig alltihop, hur hanterar du detta?
– Jag tror inte chocken kommit ännu. Visst har jag varit ledsen men jag har fortfarande inte brutit ihop och gråtit till exempel. Jag försöker ta en dag i taget och träffa vänner som stöttar.
Oklart vad som startat branden
Det är fortsatt oklart vad som startade branden på altanen. Polisen inledde en utredning om allmänfarlig vårdslöshet, men enligt Eva Johansson, kommissarie vid polisen i Södra Fyrbodal, kommer man troligen aldrig kunna få reda på orsaken till branden.
– En sådan utredning inleds alltid när något sådant här händer för att man ska kunna göra en tekniskt undersökning. Men det betyder inte nödvändigtvis att någon misstänks för brott. Utan ofta är det ju den mänskliga faktorn som spelar in, precis som vid ett trafikolycka där ingen med flit velat utsätta sig själv eller andra för en sådan, förklarar hon.
Jag hoppas och tror att det kommer att lösa sig även om jag inte vet hur
En viktig påminnelse till alla
Christian Svanberg själv har heller ingen aning om vad som kan ha startat branden.
– Jag vet inte med mig att jag ska ha haft någonting som kunnat börja brinna där. Inga ljus, inga cigarettfimpar, jag har faktiskt ingen som helst aning.
Hur kommer det sig att du ställer upp på att berätta om allt det här i tidningen?
– Jag känner väl att det kan vara viktigt att påminna alla om vikten att verkligen ha en gällande hemförsäkring om olyckan skulle vara framme. Men även brandsläckare och brandvarnare på alla våningsplan. Nu hjälpte inte det senare mig, eftersom jag inte var hemma när branden startade. Men mitt försäkringsbolag har verkligen varit otroligt hjälpsamma och stöttande och garanterat mig att jag kommer att få ersättning.
I valet och kvalet
För Christian återstår nu bara väntan.
– Jag hoppas och tror att det kommer att lösa sig även om jag inte vet hur. Jag vill å ena sidan verkligen bo kvar här, eftersom jag bott här så länge, först med min mormor och morfar som jag sedan köpte huset av. Å andra sidan skulle jag samtidigt gärna bo lite mer avskilt med ett lite större garage eftersom jag gillar att mecka med bilen.
Katten Sune som för tillfället bor inneboende i en lägenhet hos en av Christians kompisar vill han förstås också ha med sig.
– Han är utekatt och måste få fortsätta vara det. De andra katterna bor däremot i ett annat jourhem nu, berättar Christian samtidigt som han får syn på två påsar oöppnad kattmat placerade innanför ytterdörren till huset.
– De här ska förstås med, säger han och bär ut dem till gårdsplanen.
Skulle fortsätta renovera
Förutom dessa påsar finns dock inte mycket mer som nu går att rädda av övriga kvarlämnade saker i villan.
– Jag lyckades utöver katterna rädda ett fotoalbum, men det är väl allt. Jag skulle precis fortsätta renovera här i hallen också. Du ser själv, pappen ligger fortsatt kvar på det nylagda golvet. Sen hade jag badrummet kvar, men nu blev det inte så.
